Till startsidan

Skolmarknaden

Det svenska skolväsendet innefattar förskola till vuxenutbildning. Förskolan och förskoleklassen är frivillig, medan grundskoleutbildningen är obligatorisk i nio år (årskurs 1 till 9) och gymnasieskolan är treårig och frivillig.

Skolväsendet är statligt reglerat via skollagen, skolförordningar samt föreskrifter från statliga myndigheter. Undervisningen bedrivs av enskilda huvudmän, som har eget tillstånd från staten (via Skolinspektionen), eller av kommunala huvudmän. Den verksamhet som bedrivs av fristående skolor är bidragsfinansierad av kommunen, men kommunen är inte huvudman och har inte något ansvar för den fristående verksamheten. Även grunderna för ersättningen till fristående skolor är nationellt reglerad, enligt principen om lika villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Under hösten 2016/2017 gick cirka 501 000 elever i förskolor. Motsvarande siffra för förskola och grundskola år 2016 är 123 000 och 1 020 000, respektive. Antalet elever i skolan har ökat de senaste fem åren med undantag för gymnasieskolan, vilken i genomsnitt har minskat med 0,6 procent per år senaste fem åren. Andelen som väljer att gå i en fristående skola varierar mellan de olika skolformerna. Andelen som gick i en fristående grundskola uppgick hösten 2016/2017 till 14,6 procent vilket är lägre än i både gymnasieskolan och förskolan där motsvarande andel var 26,1 procent och 20,0 procent.

Reglering, tillstånd och tillsyn

Utbildningsväsendet regleras av den svenska staten genom lagar och förordningar. Skollagen anger vilka ramar som gäller för all skolverksamhet, från förskola upp till och med gymnasiet samt för svenska för invandrare (sfi) och övrig kommunal vuxenutbildning. I skollagen och enskilda förordningar återfinns de övergripande målen och riktlinjerna för hur skolverksamhet ska bedrivas. Målen är till för att säkerställa att utbildningen och skolgången är likvärdig över hela Sverige. Regeringen fastställer dessutom läroplaner som i tillägg till skollagen och förordningar ska reglera utbildningsverksamheten.

Regeringen har fastställt tre läroplaner där förskolan har en läroplan, förskoleklass och den obligatoriska grundskolan har en läroplan och de frivilliga skolformerna gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning har en läroplan. Läroplanerna behandlar normer och värderingar, kunskapskrav, elevernas ansvar och inflytande samt bedömning vid betygsättning. Alla aktörer, såväl offentliga som fristående, är skyldiga att följa lagar, förordningar och läroplaner för den relevanta utbildningsformen.
Tillstånd, tillståndsprocesser och tillståndsgivare för fristående aktörer är olika för de enskilda utbildningsformerna. För förskolan utfärdas tillstånd av den enskilda kommunen där den fristående aktören vill bedriva förskoleverksamhet. Tillståndet löper tillsvidare givet att den enskilda kommunens regler och riktlinjer uppfylls och efterlevs av den fristående aktören.

Skolinspektionen utfärdar tillstånd för att starta fristående grundskola och ansökan görs som huvudregel per årskurs. Även om tillstånd att bedriva utbildning i flera årskurser krävs ses dessa som en enda ansökan. Detta tillstånd, precis som tillstånd för att bedriva förskoleverksamhet, löper tillsvidare givet att regler och riktlinjer uppfylls och efterlevs. Likaledes söker fristående aktörer som vill bedriva gymnasieverksamhet tillstånd hos Skolinspektionen. Ansökan görs på programnivå och beviljat tillstånd gäller tillsvidare.
Tillsyn och granskning av skolväsendet har funnits sedan den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Skolinspektionen, den nuvarande tillsynsmyndigheten, bildades 2008. Innan dess låg tillsynsansvaret på Skolverket. Idag har Skolverket endast har ansvaret för normering och nationell skolutveckling. Skolinspektionen granskar regelbundet alla skolor för att försäkra sig om att aktörerna följer de för verksamheten relevanta lagar och regler. Granskningen baseras på skollagen, förordningar, läroplaner, kursplaner och andra bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. Syftet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.

Ersättningsmodeller

Fristående förskola, grundskola och gymnasieverksamhet finansieras helt eller delvis genom en skattefinansierad ersättning, barnpeng i förskolan och skolpeng i grundskola och gymnasium, till vilken varje barn respektive elev är berättigad. Ersättningen varierar mellan utbildningsformerna men består i huvudsak av ett grundbelopp som innefattar olika kostnadsslag såsom kostnader för undervisning, läroverktyg, elevhälsa, måltider, lokalkostnader, administration (schablon tre procent) och kompensation för mervärdesskatt (schablon sex procent.). Beloppet ska enligt principen om lika villkor bestämmas efter samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser till motsvarande kommunal verksamhet för det nästkommande budgetåret och ska beslutas före kalenderårets början. Ersättningen sätts således kalenderårsvis vilket inte är i fas med Bolagets verksamhetsplanering.

Kommunerna är fria att själva utforma sina resursfördelningssystem, givet att de lever upp till principen om lika villkor. Som en konsekvens finns det ungefär lika många resursfördelningsmodeller som det finns kommuner. Skulle kommunen tillskjuta ytterligare resurser till den kommunala verksamheten under budgetåret ska motsvarande tillskott per elev även tillskjutas fristående aktörer. Omvänt har kommunen rätt att sänka skolpengen för resterande del av året om kommunen gör motsvarande neddragningar inom den kommunala verksamheten. Däremot får kommunen inte sänka skolpengen retroaktivt.
Vissa kommuner tilldelar extra resurser, som del av grundbeloppet, i form av socioekonomiska tillägg för aktörer verksamma i utsatta områden. Kommunen måste även fördela dessa extra resurser mellan kommunala och fristående aktörer enligt principen om lika villkor.

Utöver grundbeloppet kan kommunen i undantagsfall, efter en individuell bedömning, också betala ett tilläggsbelopp för en särskild elev. Detta tilläggsbelopp ska användas till ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den normala undervisningen samt ersättning för elever i grund- eller särskola som ska erbjudas modersmålsundervisning.
Förskole- och skolpengen betalas ut till fristående aktörer i förskott och beroende på kommun sker utbetalningen antingen månadsvis eller kvartalsvis. Som ett estimat på utvecklingen av förskole- och skolpengens storlek kan kostnaden per barn och elev inom verksamhet driven i offentlig regi användas som underlag, då den kommunala kostnaden per dessa utgör grunden för beräkning av ersättningen till fristående aktörer enligt principen om lika villkor.
Vidare kan ersättning för förskole-, grundskole- samt gymnasieverksamhet även förekomma i form av statsbidrag för statliga initiativ som exempelvis lärarlönelyftet, matematiklyftet och läslyftet. Dessa bidrag fördelas och utbetalas vanligtvis av Skolverket efter att en aktör ansökt om att medverka i ett initiativ. Efter utbetalning av dessa statsbidrag kan Skolverket, under vissa omständigheter, kräva återbetalning av bidraget. Detta kan exempelvis ske om bidraget inte har utnyttjats för det ändamål det har beviljats för.

Vi använder cookies för att förbättra användarupplevelsen för dig. Användarvillkor.